AB Smådelar är ett företag som tar hållbarhet på allvar. Man har nyligen presenterat sin första hållbarhetsredovisning och vill inför framtiden förbättra sig ytterligare avseende logistiken mot underleverantörerna. Då det finns ett fokus på hållbarhet vill AB Smådelar inte att de logistiska förbättringarna ska påverka Triple bottom line negativt, varför en modell har konstruerats för att kunna testa förbättringsförslagens inverkan före implementering. Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och har utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Syftet är att göra en nulägesanalys för att hitta förbättringsområden och föreslå åtgärder som kan effektivisera logistiken med samtidig positiv effekt på både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Syftet är också att ta fram en enkel matrismodell för att strukturera och testa de planerade logistiska förändringarnas effekt över hela Triple bottom line. Utifrån nulägesbeskrivningen har grundläggande strategi för logistiskt arbete avhandlats, liksom Paretos princip, totalkostnadsmodellen, komplexiteter och balanced scorecard.

The objective of this study is to examine the sustainability of recovering industrial wasteheat from several heat sources in a foundry constructed in a plant belonging to ITT Waterand Wastewater in Emmaboda, Sweden. A Triple bottom line perspective will be appliedto achieve this objective. The Triple bottom line approach takes into account ecologicaland social performance in addition to financial performance. The technology forrecovering the waste heat is a Borehole Thermal Energy Storage (BTES) which is aconstruction consisting of 140 vertical boreholes, 150 meters deep with an internal spaceof four meters.The calculated amount of energy for storage is approximately 3800 MWh annually. Ofthis amount 2500 MWh are expected to be utilized, while storage losses accounts for theremaining part.

The history of environmental reporting began in the early 1990?s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global Reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development.

Syftet med studien är att analysera vilka produktattribut som är prioriterade hos konsumenter och hur hållbarhet värderas som egenskap hos en produkt. Åhléns bemötande till dessa faktorer studeras samt konsumenters kännedom kring Åhléns initiativ Bra Val. Studiens teorier är Triple bottom line, som utgör ett företagsperspektiv, 4*5-modellen, som ser till kundvärden samt Attitydbeteendegapet som beskriver konsumenters beteenden mot deras attityder gällande hållbara produkter. Metoden inleds med vald forskningsdesign, vilken följs av hur frågorna till de fyra Åhlénsintervjuerna samt konsumentenkäten kopplas till teori. Svensk Handel och sammanställning av Åhléns hållbarhetsarbete presenteras innan intervju- och enkätresultat redogörs för.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vårt intresse för nyckeltalsanvändning inom ett relativt nytt område som hållbarhet. Vi läste på om hållbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom ämnet så blev vårt syfte att skapa en ökad förståelse kring den praktiska användningen samt nyttan med hållbarhetsnyckeltal, med avseende på TBL-modellen.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts på fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jämfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat på vilken praktisk användning samt nytta hållbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har därutöver också visat på att företag och organisationer aktivt talar om hållbarhet samt att hållbarhetsfrågor är integrerade i den dagliga verksamheten..

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple bottom line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.

Bees are of importance for the global food security. In Europe 84% and in the World 35% of all the agricultural crops are dependent of animal pollination (Winfree et al., 2011:1). In agricultural production there is a huge lack of pollinators (Azien & Harden, 2009). A problem that is widely spread. In Sweden the problem becomes clear when looking at the statistics of the number of bee colonies during the last 20 years, where it has been a decline with 63 % (Statistiska Centralbyrån & Jordbruksverket, 2011).

Uppsatsens titel: CSR I SMEs ? En förklaring av motiv och effekter Seminariedatum: 2012-05-31Kurs: 4FE03E Examensarbete för civilekonomprogrammet 30hpFörfattare: Alexandra Edström och Anna PerssonHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, samhällsansvar, intressenter,SMEs, Triple bottom line, motiv, effekterBakgrund och problem: Teorierna kring CSR i SMEs är få och ofta motsägelsefulla. SMEs har dessutom en viktig påverkan på vårt samhälle, då de utgör den störstadelen av Sveriges näringsliv. CSR är ingen genväg till framgång utan effekterna kanbedömas först efter ett långsiktigt perspektiv, enligt Europakommissionen (2007)arbetar SMEs ofta med CSR utan att veta om det eller benämna det vid namn.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörden av CSR samtförklara motiven till och effekterna av CSR i SMEs.Metod: Vi har gjort en flerfallstudie på företagen Gnosjö Automatsvarvning AB,HangOn AB, Swede-Wheel AB och Sibes Metall AB. Vi har genomfört tvåsemistrukturerade intervjuer med två personer på respektive företag samt enfokuserad telefonintervju med respektive VD på varje företag.

The thick shelled river mussel (Unio crassus) has a fragmented distribution in southern Sweden. It is a threatened and protected species. In both the Swedish red list and the IUCN Red List of Threatened Species Unio crassus is classified as Endangered (EN). Causes for this classification are for instance differentiated bottom substrate and deterioration in water quality. In this study, habitat preferences of Unio crassus were investigated to assist in future restoration work.

The current demanding business environment requires corporations to act fast in finding effective solutions to problems given the myriad of challenges they face (Dyllick & Hockerts, 2001). The challenges include the impact of climate change on business practices, natural resource consumption, chemical pollution, technological change etc. Moreover, the forces of globalization, heightened concerns about the deteriorating quality of the physical environment and increased stakeholder power are also increasingly having a real influence on business practices (Rainey, 2008). Since 1992, the World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) has encouraged the adoption of the concept of ecological efficiency (eco-efficiency) to support business efforts aimed at addressing some of these challenges. The aim of eco-efficiency is to reduce the amount of energy and materials used in production processes to achieve economic and environmental benefits (WBCSD, 2000).

Public concern and the need of responsible way of doing business have brought forward the issue of sustainability at the forefront of discussion in the last decade. Even though, food retailers are playing an important role in the economy, they are exposed for criticism by media and consumers for any socially and environmentally irresponsible business practices because, the potential environmental and social impacts from their operations are significant. These impacts need to be recognized and properly addressed. The main objective of this study was to assess the sustainable business management of a cooperative food retail business in Sweden, known as Konsum Värmland (KV). The necessary data and information on history and status of KV, and its practical activities concerning the implementation of sustainable development programs as well as the motivation and challenges encountered by KV during the implementation were gathered via reviewing different documents, research papers and press releases; interviewing decision makers and other personnel in KV and other researchers from Swedish University of Agricultural University who have investigated KV.

Recent corporate challenges require effective communication in order to secure a company?s reputation. Companies as a result, need to be committed to a series of corporate social and environmental practices along with their financial commitments to their shareholders and investors. In fact, businesses are required to go above their ordinary operations and involve all potential stakeholders that can be affected by their strategies. Companies also need to communicate social, environmental and economic consequences of their activities along with their CSR commitments to their internal and external stakeholders in order to make a better corporate image and improve their market opportunities.

Since the implementation of the revised IAS-1 in January 2009, the income statement has changed in order to include what is called dirty surplus accounting flows (DSF). Using data for the period 2005-2009 regarding large cap companies listed on the OMX Stockholm we identify DSF in Swedish accounting. First, we present some descriptive statistics on aggregated and individual DSF in Sweden. We find that aggregated DSF and individual items related to securities are significantly positive over time. Second, we perform a regression on returns to test for value relevance and find that aggregated DSF and individual items related to currency translation differences and cash flow hedges are value relevant in explaining returns.

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.